|
tirmani/tirmane
tirmani/tirmane (thir-má-ni) sf – vedz tu firmani
T.Cunia Dictsiunar-a-Limbãljei-Armãneascã vedz: firmanibirati/birate
birati/birate (bi-rá-ti) sf birãts (bi-rắtsĭ) – ordin ngrãpsit trã dispots, dat aoa sh-un chiro di sultanlu turcu; firmani, tirmani, leadzi, nom
{ro: firman ce se dă arhiereilor}
{fr: ordre écrit donné aux évêques}
{en: written order given for the bishops}
firmani/firmane
firmani/firmane (fir-má-ni) sf firmãnj (fir-mắnjĭ) – ordin ngrãpsit di-a sultanlui turcu, di-aoa sh-un chiro; tirmani, leadzi, nom, birati; (fig: firmani = carti lungã)
{ro: firman}
{fr: ordre écrit donné par le sultan}
{en: written order given by the sultan}
ex: pãngãna, di zori, cara da di scoati nã firmani; scoasim firmani trã bisearicã; adarã unã firmani; tsi cãnta firmanea-atsea?; grailu-a lor eara firmani; nu ari ishitã firmanea trã bisearica a noastrã; unã firmani ntreagã (fig: unã carti lungã) nj-scria
§ tirmani/tirmane (thir-má-ni) sf tirmãnj (thir-mắnjĭ) – (unã cu firmani)
ex: carti mari, ca tirmani; s-vã scriats unã tirmani
thirmani/thirmane
thirmani/thirmane (thir-má-ni) sf thirmãnj (thir-mắnjĭ) – unã cu tirmani
T.Cunia Dictsiunar-a-Limbãljei-Armãneascã vedz: tirmani