DICTSIUNAR XIYISITU ONLINE A LIMBÃLJEI ARMÃNEASCÃ  
ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZ


Dictsiunar: Tuti ; Zboarã: Di iutsido; (cama multi...)

lohi/lohe

lohi/lohe (ló-hi) sf lohi (lóhĭ) – unã soi di apalã-acamã lungã tsi s-acatsã di lãmnia-a tufechiljei, tra s-lj-agiutã stratiotslji cãndu s-alumtã fatsã n fatsã cu dushmanjlji; bãinetã, sunghii, shpangã, spangã
{ro: baionetă}
{fr: baïonnette}
{en: bayonet}
ex: nipitrundats cu lohea (bãineta)

T.Cunia Dictsiunar-a-Limbãljei-Armãneascã        

pitrundu

pitrundu (pi-trún-du) (mi) vb III, II shi I pitrumshu (pi-trúm-shĭu) shi pitrundai (pi-trun-dáĭ), pitrundeam (pi-trun-deámŭ), pitrumtã (pi-trúm-tã) shi pitrumsã (pi-trúm-sã) shi pitrundatã (pi-trun-dá-tã), pitrundiri/pitrundire (pi-trún-di-ri) shi pitrundea-ri/pitrundeare (pi-trun-deá-ri) shi pitrundari/pitrundare (pi-trun-dá-ri) – trec prit tsiva; intru ahãndos tu tsiva; fac guvã tu-un lucru; bag unã hãlati cu mithcã (cãtsut, sãitã, etc.) tu truplu-a unui om (lucru) pãnã treatsi di partea-alantã; spitrundu, spritundu, intru, strãbat, stribat, cãrtiljedz, ampihiur, mpihiur, mpihior; (fig: mi pitrundi (njilã, dureari, vreari, etc.) = aduchescu multã njilã, dureari, vreari, etc.)
{ro: pătrunde, străpunge}
{fr: percer, pénétrer, trouer, traverser}
{en: pierce, enter, go through}
ex: pitrundãm grendzãli (fãtsem guvi tu grendzã); iu s-nu poatã s-pitrundã (intrã) vãrnu; pãdurea-aestã nu s-pitrundi (nu s-poati si sã strãbatã); gugoshlu di rivoli nu pitrundi (nu poati s-treacã prit) unã scãndurã; cu greu putea s-u pitrundã (s-intrã tu ea, s-u-acatsã, s-u strãbatã) foclu; cu zorea pitrumsi (intrã, tricu pãnã) la nãsã; mi pitrumsi (fig: aduchescu multu, nj-intrã) arcoarea; pitrumsi (tricu) apa; pitrumshu (feci guvã tu) scãndura; arcoarea-lj pitrumsi oasili (fig: lj-intrã tu oasi, u-aducheashti pãnã tu oasi)

§ pitrumtu (pi-trúm-tu) adg pitrumtã (pi-trúm-tã), pitrumtsã (pi-trúm-tsã), pitrumti/pitrumte (pi-trúm-ti) – tsi ari tricutã prit tsiva; tsi easti tricut di cariva; tsi ari intratã tu tsiva; tu cari ari intratã cariva; (lucru) tsi-lj s-ari faptã unã guvã; pitrumsu, pitrundat, spitrumtu, spitrumsu, spitrundat, spritumtu, spritumsu, spritundat, intrat, strãbãtut, stribãtut, cãrtiljat, ampihiurat, mpihiurat
{ro: pătruns, străpuns}
{fr: percé, pénétré, troué, traversé}
{en: pierced, entered, gone through}
ex: di jali him pitrumtsã (fig: aduchim multã jali); easti pitrumtã di-arãtsimi (fig: easti-arãtsitã)

§ pitrumsu (pi-trúm-su) adg pitrumsã (pi-trúm-sã), pitrumshi (pi-trúm-shi), pitrumsi/pitrumse (pi-trúm-si) – (unã cu pitrumtu)

§ pitrundat (pi-trun-dátŭ) adg pitrundatã (pi-trun-dá-tã), pitrundats (pi-trun-dátsĭ), pitrundati/pitrundate (pi-trun-dá-ti) – (unã cu pitrumtu)

T.Cunia Dictsiunar-a-Limbãljei-Armãneascã         ma multu/ptsãn

strãbat

strãbat (strã-bátŭ) vb III shi II strãbãtui (strã-bã-túĭ), strãbãteam (strã-bã-teámŭ), strãbãtutã (strã-bã-tú-tã), strãbatiri/strãbatire (strã-bá-ti-ri) shi strãbãteari/strãbãteare (strã-bã-teá-ri) – trec (imnu, alag) prit tsiva; intru ahãndos tu tsiva; fac guvã tu-un lucru; bag unã hãlati cu mithcã (cãtsut, sãitã, etc.) tu-un lucru pãnã treatsi di partea-alantã; stribat, pitrundu, spitrundu, spritundu, intru, cãrtiljedz, ampihiur, mpihiur, mpihior;
(expr: mi strãbati (njilã, dureari, vreari, etc.) = aduchescu multã njilã, dureari, vreari, etc.)
{ro: străbate}
{fr: traverser, pénétrer}
{en: traverse, go through}
ex: cu mintea tu-unã minutã stribãtem (tritsem prit) muntsã sh-vãljuri; cai poati sã stribatã (pitrundã) prit ahãtã ghimtã?; apa strãbãtu (tricu) prit mur; tsi jali-nj ti strãbati?
(expr: nj-ti pitrundi?); mi strãbãtu
(expr: aduchescu multu, mi pitrumsi) arcoarea

§ strãbãtut (strã-bã-tútŭ) adg strãbãtutã (strã-bã-tú-tã), strãbãtuts (strã-bã-tútsĭ), strãbãtuti/strãbãtute (strã-bã-tú-ti) – tsi ari tricutã prit tsiva; tsi easti tricut di cariva; tsi ari intratã ahãndos tu tsiva; tu cari ari intratã cariva; stribãtut, pitrumtu, pitrumsu, pitrundat, spitrumtu, spitrumsu, spitrundat, spritumtu, spritumsu, spritundat, cãrtiljat, intrat, ampihiurat, mpihiurat
{ro: străbătut}
{fr: pénétré, traversé}
{en: gone through}

§ strãbati-ri1/strãbatire (strã-bá-ti-ri) sf strãbatiri (strã-bá-tirĭ) – atsea tsi s-fatsi cãndu s-pitrundi tsiva; stribatiri, strãbãteari, stribãteari, pitrundiri, pitrundeari, pitrundari, pitrundeari, spitrundiri, spi-trundeari, spitrundari, spritrundiri, spritundeari, spritundari, intrari, cãrtiljari, ampihiurari, mpihiurari
{ro: acţiunea de a străbate; străbatere}
{fr: action de traverser, de pénétrer}
{en: action of traversing, of going through}

§ strãbãtea-ri1/strãbãteare (strã-bã-teá-ri) sf strãbãteri (strã-bã-té-ri) – (unã cu strãbatiri)

§ strãbatiri2/strãbatire (strã-bá-ti-ri) sf strãbatiri (strã-bá-tirĭ) – lãngoari tsi-l fatsi omlu si s-ducã shi s-easã nafoarã (si s-cacã) multu moali (ca apa) sh-tut chirolu; strãbãteari, stribatiri, stribãteari, cufoari, diarii, surdisiri, tartacutã, spriimnari, ishiri, urdinari, urdinat

T.Cunia Dictsiunar-a-Limbãljei-Armãneascã         ma multu/ptsãn